Resa till Kotka den 24-26 augusti 2015 för studium av slaget vid Svensksund

Utgången av sjöslaget vid Svensksund 1790 mot Ryssland är Sveriges största seger i strid till sjöss genom tiderna. Slaget avslutade det krig Gustaf III inlett mot Ryssland 1788 och som syftade till att invadera S:t Petersburg från landsidan med stöd av sjöstridskrafter. Planerna stoppades dock genom myteri bland arméns officerare (Anjalaförbundet) och den lyckliga utgången av kriget får bl.a. tillskrivas den av Chapman och Carl August Ehrensvärd skapade skärgårdsflottan. Den utgjordes av Chapmans konstruktioner i form av skärgårdsfregatter, kanonslupar och kanonjollar. Anfallande ryska sjöstyrkan bestod av mer än 270 fartyg medan den svenska uppgick till 200, varav 150 slupar och jollar.  Avgörande för utgången var i hög grad Chapmans förtjänst med den av honom lanserade taktiken med flankerande eld av de för ändamålet konstruerade sluparna och jollarna. Även vindförhållandena bidrog till totalsegern. Ryssarna förlorade bort mot 10 000 man varav 6500 tillfångatagna. Svenskarna förlorade endast 300 man. 53 ryska fartyg förstördes medan svenskarnas förlust begränsades till en skärgårdsfregatt, tre kanonslupar en kanonjolle och en mörsarebarkass.

Sverige och dess riksdag stog större delen av 1700-talet, den s.k. Frihetstiden, under ryskt inflytande. Detta bröts genom Gustaf III:s revolution 1772 och stadfästes efter slaget vid Svensksund genom freden i Wärälä.  Ryssland förklarade sig i fredstraktaten berett att upphäva alla paragrafer i tidigare fördrag som gav landet rätt till inblandning i Sveriges suveräna angelägenheter och förband sig att betala Sverige 300 000 rubel årligen under åtta års tid.

Slaget vid Svensksund utkämpades i vattnet utanför Kotka (Svensksundsbassängen) med svensk bas på ön Kråkskär som muromgärdas av Fort Elisabeth.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Överst Svensksundsbassängen utanför Kråkskär, foto från Sällskapets besök på ön. Därunder målning av slaget av Johan Tietrich Schoultz.  På kartskissen återfinns Kråkskär vid (1) mitt i bilden. Svenska stridskrafter blåmarkerade med fregatter m.fl. fartyg i mitten och slupar och jollar på flankerna. Nederst modell av kanonslup. Dessa kunde även föra segel på två master.

Chapmansällskapet ordnade i augusti ett tvådagars besök för att på ort och ställe studera platsen för slaget och själva slaget. Resan förbereddes vid en lunch i på Katarina Sjöfartsklubb med redogörelse av sekr. Staffan Hansson för den historiska bakgrunden till slaget och dess förlopp. I samband därmed visades en video som tillställts sällskapet från turistbyrån i Kotka.

I resan deltog 11 medlemmar. Utresan gjordes med Silja Serenade till Helsingfors, varefter deltagarna fortsatte med egna bilar till Kotka. Under överfärden avnjöts en mycket smaklig gemensam middag. Första dagen guidades gruppen på Kråkskär/Fort Elisabeth av svensktalande guide om slaget samt visning av resterna av den ryska fregatten Nicolai. Dagen avslutades med middag på Restaurant Vaaku i fortet. Andra dagen visning av Sjöbevakningsmuseet Kymmenedalens museum i Maritimcentret Vellamo med minnesutställning om slaget vid Svensksund 1790. Avslutningsvis bjöds på lunch. Värdinna var Miia-Leena Tiili, forskare i sjöhistoria vid museet. Hon leder ett större EU-finansierat Svensksundsprojekt. Förhoppningsvis kan det leda till dokumentation av Svensksundsslaget samt marinarkeologisk forskning och en internationell utställning som med hjälp av ny teknik kan göra temat tillgängligt och intressant för en större publik. Miia-Leena sa sig gärna vilja samarbeta med Chapmansällskapet. Styrelsen fann projektet mycket intressant och att det kan leda till många uppslag i en framtid.

Den allmänna meningen bland deltagarna var att resan var mycket lyckad, att den inspirerade till nya uppslag om resor och gav värdefull erfarenhet också för sällskapets övriga fortsatta verksamhet