Torsdagen den 29 november 2018

Dagens föredrag hölls på Katarina Sjöfartsklubb och ämnet var hämtat ur boken “Riksäpplet, arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp”. Det hölls av författaren, Niklas Eriksson, som till vardags undervisar och forskar på Stockholms Universitet.

Vraket av regalskeppet ligger vid en liten holme nära Dalarö, och har, i motsats till vraket av regalskeppet “Vasa”, hela tiden vart känt. Liksom vid andra förlisningar tog man omedelbart upp de värdefulla kanonerna, men sedan lät man skrovet ligga kvar eftersom man inte hade den tekniken som krävdes för att ta upp så stora föremål. Genom åren har sedan en hel del skulpturer bärgats, de finns på Sjöhistoriska museet. Man har även tagit upp en hel del svartek som kommit till användning på olika byggplatser, bland annat i portarna till Stockholms stadshus som byggdes 1921.

Fartyget har som sagt varit välkänt men inte alls lika omskrivet som de båda andra regalskeppen, “Kronan” och “Svärdet”, som också deltog i det ödesdigra slaget vid Ölands södra udde 1776. Till skillnad från de båda andra gick “Riksäpplet” inte den ärofyllda undergången till mötes under själva slaget, utan sjönk när man försökte förhala henne på en trygg ankarplats i skärgården, dit flottan dragit sig tillbaka efter slaget. Detta faktum, plus att fartygschefen inta var lika välkänd och högadlig som de båda cheferna på “Svärdet” och “Kronan” har lett till att vraket länge ignorerats.

På senare år har man dock inlett en noggrann inventering av vraket och hittat en hel del intressanta fakta om dåtidens fartyg, deras konstruktion och seglingsegenskaper, men även kunskaper om hur man levde och arbetade ombord. Vi fick också höra om hur den av Kungen inbjudne skeppsbyggaren Francis Sheldon inledde övergången från att bygga örlogsskepp efter holländska och franska förebilder  till att anamma den engelska modellen, en utveckling som fullföljdes av F H af Chapman.

Ett i allt mycket givande och väl framfört föredrag över ett för Sällskapets medlemmar mycket intressant ämne.